PROGRAM

Längtan till landet – Otto Lindblad

Majsång – Friedrich Kuhlau

Vårsång – Jacob Axel Josephson

Vårsång – Prins Gustaf 

Landkjenning – Edvard Grieg

Hope is the thing – Ingunn Ligaarden

Vårvisa – Maria Lindström

Under rönn och syrén – Herman Palm 

Heart we will forget him! – Linnea Landström

Another day – María del Pilar Miralles Castillo

Sång till glädjen – Bernhard Crusell

Vårsång på Valborgsmässoafton –  Eric Jacob Arrhen von Kapfelmann

Son to mother – Henrik Dahlgren

Gryning vid havet – Hugo Alfvén

The Awakening – Joseph M Martin

Uti vår hage – folkvisa arr Hugo Alfvén

Sköna maj – Lars Magnus Béen

Näktergalen – Elise Einarsdotter

 

Längtan till landet

Vintern rasat ut bland våra fjällar

Musik av Otto Lindblad (1809–1864). Text av Herman Sätherberg (1812–1897). Sången uruppfördes av lundasångarna under Lindblads ledning vid studentmötet i Köpenhamn 1839. Sången sjöngs från ångbåtsdäcket då båten nalkades redden.

 

Majsång 

0 hur härligt majsol ler 

Musik av Friedrich Kuhlau (1786–1832). Text av Carl Wilhelm Böttiger (1807–1878). Böttigers text är en bearbetning av Johann Heinrich Voss’ (1751–1826) Der Maimond som handlar om månaden maj. Sången introducerades vid valborgsfirandet i Uppsala redan 1831. 

 

Vårsång 

Vårliga vindar draga 

Musik av Jacob Axel Josephson (1818–1880). Text av Frithiof Grafström (1827–1883). Publicerad i Odinslund och Lundagård 1860.

 

Vårsång 

Glad såsom fågeln i morgonstunden

Musik av Prins Gustaf (1827–1852). Text av Herman Sätherberg (1812–1897). Prinsen, som var son till Oscar I och kallades sångarprinsen, var under sin studietid i Uppsala en flitig studentsångare. 

 

Landkjenning 

Edvard Grieg (1843–1907) var Norges främste tonsättare under nationalromantiken. Norge hade sedan 1814 varit i påtvingad union med Sverige och för att frigöra sig och återskapa den norska nationalidentiteten knöt författare och kompositörer an till den norska historien och lyfte fram det som ansågs vara nationaldrag.

I ”Land-kjenning” berättas historien om Olav Tryggvason, kung i Norge år 995–1000. Olav ville göra Norge till en kristen nationalstat. Som barnbarnsbarn till Harald Hårfager fick han status som kungabarn och for som ung i viking till Bornholm, Polen, Skåne och Gotland. Tillsammans med den tysk-romerske kejsaren Otto der Große samlade han en armé för att påtvinga den danske kungen Harald Blåtand den rätta läran. Blåtand vann slaget men Kejsar Otto förföljde den danske kungen och lyckades till slut kristna honom. Olav uppsökte senare en kristen profet och bad honom sia om hans framtid. Enligt profeten skulle Olav bli kung och göra mycket gott. År 995 vände Olav åter till Norge.

Og det var Olav Trygvason,
stævned over Nordsjø fram
op mot sit unge kongerige,
som ikke væntet ham.
Fik han så første synet:
hvad er dette for mur i havbrynet?

Og det var Olav Trygvason,
landet syntes ganske stængt,
alle hans unge kongelængsler
føltes mod klippen sprængt,
intil en Skald opdaged
hvide kupler og spir i skylaget.

Og det var Olav Trygvason,
syntes, han med én gang så
gråsprængte, gamle tempelmure,
snehvide hvælv derpå.
Længtes han da så såre
med sin unge tro stå innenfore.
Landet sig åbned, vår der var,
durende af fossebrus,
Stormvejr og havdøn rundt omkring dem,
sælsom var skogens sus,
orgler og klokker hørtes,
kongen så sig om, kongen henførtes:

Her er grunden funnen, funnen,
tempelhvælvet trodser helved,
ånden bæver, hjertet fyldes,
her den Største kun kan hyldes!
Gid min tro stå stærk som grunden,
stige ren som jøkelrunden,
ånden nå naturens højde,
fyldt af Ham, som sammenføjde!

Olavs bøn vi alle tage
nu som da og alle dage:
ånden bæver, hjertet fyldes,
her den Største kun kan hyldes!
Gid min tro stå stærk som grunden,
stige ren som jøkelrunden,
ånden nå naturens højde,
fyldt af Ham, som sammenføjde!

Bjørnstjerne Bjørnson (1832—1910)

 

Hope 

Ingunn Ligaarden från Östersund är pianist, organist och kompositör verksam inom en rad olika genrer. Hon är flitigt anlitad som ackompanjatör, och har medverkat vid såväl skivinspelningar som inspelningar för radio och TV.

Ingunns körstycke, som erhöll andra priset i Linköpings Studentsångare Composition Award 2020 består av två korta satser till text av Emily Dickinson (1830—1886).  

If I can stop one heart from breaking,
I shall not live in vain;
If I can ease one life the aching,
Or cool one pain,
Or help one fainting robin
Unto his nest again,
I shall not live in vain. 

Hope, is the thing with feathers –
That perches in the soul –
And sings the tune without the words –
And never stops – at all –

And sweetest – in the Gale – is heard –
And sore must be the storm –
That could abash the little Bird
That kept so many warm –

I’ve heard it in the chillest land –
And on the strangest Sea –
Yet – never – in Extremity,
It asked a crumb – of me.

 

Vårvisa

Musik Maria Lindström (f.1964) till text av Karin Boye (1900–1941) ur diktsamlingen Gömda land, från 1924. När Linköpings Studentsångare sökte vårsånger tonsatta för manskör av kvinnliga tonsättare fann vi denna vårvisa som fick sitt första framförande vid Mösspåtagningen på Borggården, Linköpings slott, Valborgsmässoafton 2019.

 

Under rönn och syren 

Blommande sköna dalar 

Musik av Herman Palm (1863–1942). Text av Zacharias Topelius (1818–1898). Den första versionen av denna sång komponerade Palm redan som 17-årig djäkne i Skara 1880.  

 

Heart we will forget him

Linnea Landström kommer från Luleå, har studerat jazz och komposition på Sjöviks folkhögskola och Örebro universitet. Hon utsågs till årets Valborg Aulin stipendiat 2020. Med detta stycke placerade hon sig som tredjepristagare i Linköpings Studentsångare Composition Award 2020.

Texten är skriven av den amerikanska poeten Emily Dickinson (1830—1886), och beskriver hur hon ber sitt hjärta om hjälp att glömma en förlorad kärlek. 

Heart, we will forget him
You and I, tonight.
You may forget the warmth he gave,
I will forget the light.

When you have done, pray tell me,
That I my thoughts may dim;
Haste! lest while you’re lagging,
I may remember him!

 

Another Day

María del Pilar Miralles Castillo (f.–97) från Almeria i södra Spanien studerar nu komposition vid Sibelius-Akademien i Helsingfors. Hennes körstycke Another Day korades till vinnare i Linköpings Studentsångare Composition Award 2020 – en kompositionstävling för att inspirera kvinnliga tonsättare att komponera musik för instrumentet manskör. Juryns motivering löd: 

”Första pris tilldelas María del Pilar Miralles Castillo för hennes verk Another day som är ett uttrycksfullt, utmanande och utvecklande stycke. Dess musikaliska dramatik har ett uttryck som är sällsynt i traditionell körmusik. De mäktiga dynamiska ackorden och de suggestiva kanonartade passagerna gör detta till ett stycke som kommer att uppskattas av såväl sångare som publik.”

Today is another day in which humanity destroys itself.
Today is another day in which you and I do nothing to avoid it. Nevertheless, I wish that you achieve success in life, and that you die happy.
You will be one of the lucky few who gets it.

 

Sång till glädjen 

Stormen I böljor 

Musik av Bernhard Crusell (1775–1838). Text Jonas Magnus Stiernstolpe (1777–1831). 

Sången sjungs vid den traditionella mösspåtagningen på borggården till Linköpings slott på Valborgsmässoafton. På grund av Crusells Linköpingsanknytning bevarar Linköpings Studentsångare traditionen genom att låta några av Crusells manskörskompositioner tillhöra stamrepertoaren. 

Crusell verkade 1818–1837 som musikdirektör vid livgrenadjärregementena i Linköping. Han ledde militärmusiken 3–4 månader varje år och tog också initiativ till årliga höstkonserter i S:t Lars kyrka till förmån för musikernas änke- och pupillkassa. 

 

Wårsång på Walborgsmessoafton 

Våren är kommen 

”Komponerad och tillägnad de studerande vid Uppsala akademi” av Eric Jacob Arrhen von Kapfelmann (1790–1851). Text av Carl Fredrik Dahlgren (1791–1844). Kapfelmann var musiklärare vid Karlbergs krigsskola. Dahlgren, född östgöte, och sedermera komminister i Storkyrkan skrev denna text 1822.

 

Son to Mother

Henrik Dahlgren (f. –73) komponerade detta stycke för Swanholm Singers i Lund 2017 till en konsert där man uppmärksammade 70-årsminnet av de grundläggande och universella fri- och rättigheterna som FN:s generalförsamling antog den 10 december 1948.

Valet av text föll på den amerikansk författaren, sångaren, poeten och medborgarrättsaktivisten Maya Angelou (1928—2014) och hennes starka text Son to Mother. 

I start no 
wars, raining poison 
on cathedrals, 
melting Stars of David 
into golden faucets 
to be lighted by lamps 
shaded by human skin. 

They 
say you took my manhood, 
Momma. 
Come sit on my lap 
and tell me, 
what do you want me to say 
to them, just 
before I annihilate 
their ignorance?

 

Gryning vid havet

Få svenska tonsättare har nått en så vidsträckt popularitet både i Sverige och utomlands som Hugo Alfvén

(1872–1960). I år firar vi hans 150-årsjubileum!

Alfvéns kompositioner representerar den nationalromantiska eran i svensk musik och består till största delen av musik för orkester. Hans körverk, för både manskör och blandad kör, blivit en del av standardrepertoaren för svenska körer.

Gryning vid havet, från 1933, med text av Sten Selander (1891–1957), är ett av Alfvéns finaste och mest sjungna manskörsstycken. Med stor dynamik och klangverkan framstår manskören här som en vokal orkester som målar texten i dramatiska klanger.

Blankt som en sköld av koppar och stål ligger havet,
men djupt under ytan går strömmen stark.
Allt är så tyst, som om livet själv låg begravet
under de nattsvarta åsarnas mark.
Stiger ej morgonen snart över bergen?
Himlen är röd, det är ett hot i den vredesrodnande färgen.
Stormen skall komma, stormen från havet.
Stormen ryter och skrattar, stormen slår, manligt härlig och stark.

 

The Awakening

Den amerikanske kompositören och konsertpianisten Joseph M Martin (f.-59) fångar texten och dramat när han komponerar för att beröra utövare och publik. Som körledare, pedagog och kompositör vill han få oss att uppleva musiken och dess kraft för att förstå vad musiken kan tillföra oss i våra egna liv. 

The Awakening med både text och musik av Joseph Martin, skrevs till Texas Choral Directors Associations 20-årsjubileum. Stycket är en hyllning till den körledare som inspirerade och ledde honom själv in i körmusikens kraftfält under skoltiden. The Awakening är tonsättarens resa tillbaka till glädjen… hans bevis på musikens inneboende kraft.

I dreamed a dream,
A silent dream of a land not far away.
Where no birds sang, no steeples rang,
And teardrops fell like rain.

I dreamed a dream,
A silent dream of a land so filled with pride
That ev’ry song, both weak and strong,
Withered and died.
I dreamed a dream.

No alleluia,
Not one hosanna,
No song of love,
No lullaby.
And no choir sang to change the world.
No pipers played; no dancers twirled.
I dreamed a dream, a silent dream.
Silent. Silent….

Awake! Awake!
Soli Deo Gloria!

Awake! Awake, my soul, and sing!
The time for praise has come.
The silence of the night has passed;
A new day has begun.

Let music never die in me!
Forever let my spirit sing!
Wherever emptiness is found,
Let there be joy and glorious sound.
Let music never die in me!
Forever let my spirit sing!
Let all our voices join as one
To praise the Giver of the song!
Awake! Awake!

Let music live!

 

Uti vår hage 

Arrangemang av Hugo Alfvén (1872–1960). Visans gotländska ursprung är omtvistat. Enligt musikforskaren Folke Bohlin använde Alfvén en redan existerande fyrstämmig sats av Hugo Lutterman (1837-1889) med text från en gotländsk visa, som underlag för sitt arrangemang.

 

Maj-sång 

Sköna Maj 

Musik av Lars Magnus Béen (1820–1905). Text av Johan Ludvig Runeberg (1804–1877). Béen var klockare och organist i Allerum och Fleninge församlingar utanför Helsingborg. En son till Béen, Fredrik Béen (1875–1966), drev under åren 1909–1959 Linköpings Linnefabrik på Platensgatan 26, lokaler som under åren 70- och 80-talet inhyste embryot till Linköpings universitet.

 

Näktergalen

Denna text av Lennart Hellsing (1919—2015) fick pianisten och kompositören Elise Einarsdotter (f.-55) i ett brev från författaren och inspirerades till visan som i original är komponerad för blandad kör. Idag får den sitt uruppförande i version för manskör. 

Natten nalkas näktergalen
Sjunger nu i jämmerdalen
Nattviolen börjar dofta
Det gör nattvioler ofta
Sång och väldoft är en gåva
Men de gör det svårt att sova.

MEDVERKANDE

Linköpings Studentsångare bildades 1972 och verkar flitigt som ambassadörer för Linköpings universitet genom regelbundna turnéer runt världen. Repertoaren rör sig från klassisk manskörsmusik till nyskrivna verk och lättsamma studentikosa upptåg. Kören har spelat in ett flertal skivor och framträder regelbundet vid akademiska högtider och konferenser. Till de fasta traditionerna hör mösspåtagningen vid Linköpings slott på Valborgsmässoafton och de välbesökta julkonserterna i S:t Lars kyrka i Linköping.

 

Christina Hörnell arbetar som director musices vid Linköpings universitet sedan 2014 och övertog då det konstnärliga ledarskapet för Linköpings Studentsångare och Östgöta Kammarkör.

I sin tjänst har hon ett övergripande ansvar för Liu:s musikliv och verksamheten inom Musik vid Liu. I arbetet ingår gränsöverskridande samarbete inom universitetet, produktionsansvar för de akademiska festkonserterna, ansvar för musik vid universitetets ceremonier samt samarbete med regionens musikliv.

Hörnell är utbildad dirigent och organist vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.  Hon var kormästare vid Kungliga Operan 1994–2013 och kormästare för Göteborgs Symfoniska kör 2010–2014. Hon har undervisat i dirigering både nationellt och internationellt och även varit assisterande kormästare vid Wagner-Festspelen i Bayreuth.